Vi kommer att jämföra hur dödshjälp ses utifrån olika etiska perspektiv, vi har valt att fokusera på konsekvensetik, pliktetik och sinnelagsetik. Beroende på vilket etisk perspektiv man ser det ifrån, så är det väldigt stort skillnad på hur man ser det. Vi ska försöka att förklara de etiska teorierna så utförligt som möjligt, och försöka svara på olika konflikter och frågeställningar som uppkommer i de olika etikerna.

Konsekvensetik
Enligt konsekvensetiker, dvs utilitarister, så är dödshjälp accepterat ifall den som ber om dödshjälp har undersökt konsekvenserna, då fördelarna ska ha övervägt nackdelarna enligt konsekvensetiker. Konsekvensetiker strävar efter största möjliga lycka för största möjliga antal. I det här fallet så är ”antalet” de anhöriga och människorna i personenens omgivning som accepterar dödshjälpen. Då måste man alltså ha i åtanke: ”Hur kommer min omgivning hantera det faktum att jag vill ha dödshjälp?” Om man då kommer fram till att miljön runt omkring skulle ta skada av det, skulle då dödshjälp gå bort, eftersom man trots av allt strävar efter största möjliga lycka för störst möjliga antal. Å andra sidan, blir då denne som egentligen vill ha dödshjälp, inte den ”lyckliga” eftersom denne inte får som hon vill. Men enligt utilitarismen skulle det då väga upp för denne, att omgivningen blir lyckligare att dödshjälpen inte används.

Ifall de anhöriga anser att dödshjälpen är befogad, och att de kommer bli bäst för alla runt om personen i framtiden, så är det enligt denna etik ”okej”. Är det okej att dö ifall man lider när man väl är vid liv eller ska man dö en naturlig död? Det är detta som skapar en konflikt med konsekvensetiken eftersom det är svårt att förutspå vilka konsekvenserna kommer bli efter personen har avlidit. Det handlar om att de anhöriga ska anse att det är mer fördelar än nackdelar att personen får dödshjälp. Så ifall personerna runt om upplever att det kommer vara mer negativt än positivt att personen får dödshjälp, kan det leda till att personen i fråga kanske inte beviljas dödshjälp enligt denna etik.

Pliktetik
Pliktetiken är att man agerar utifrån förutbestämda regler och moraliska dygder oavsett vilka konsekvenser som kan uppstå när regeln följs. Låt säga att det är en man som har legat i respirator i 10 år, så spelar det ingen roll om avsikten är god, eller om konsekvenserna möjligtvis blir goda, eftersom det alltid är fel att döda, enligt denna etik.

Sinneslagetik
Sinnelagsetiken är tvärtemot konsekvensetiken. Ens handlings moraliska värde avgörs av vilken avsikt eller motiv handlingen hade vid tillfället det utfördes. Ifall tanken var god av de som valde att dödshjälp skulle vara ”okej”, så är det accepterat enligt denna etik. Konsekvenserna som kanske kan ske, spelar ingen roll, enligt denna etik. Utan ifall personen i fråga verkligen lider, och att hon eller han inte ser någon anledning att leva, och tror att det kommer bli bättre för alla andra runt omkring en, så anser sinneslagetikern att det är rätt att hjälpa personen att dö, då avsikten är god.


/Oskar